Precis idag som det kändes då
Önskar åter samma famn komma till
Sträcker på nytt efter vad jag ej kan nå
Som om tiden bara stått där alldeles still

Det mest sagolika väsen som prytt min värld
Passerar hon ovetande om vem hon är
Tilldelas blott ögonblick i hennes hektiska färd
Ögonblick jag med mig för alltid bär

Med vinden lätt i ditt hår
Ser jag dig vart jag än går
I tron att tiden läker alla sår
Ej tvingas må som jag mår
Aldrig mer behöva fälla en tår
Men idag blir precis som igår..

Känslorna svala, ingen tröst.
Träden lika kala, nu är det höst.

Dumdristigt chansar, tillbaka slinter.
Snön kring mig dansar, kommen min vinter.

Sinande anledning att pinas, torkar min tår.
Då fruset åter tinas, äntligen vår.

Möter nytt leende, himmelskt kär.
Ack samma skeende, bortom sommar bär...

Du öppnade min annars så säkert förseglade bok och började skriva, rad efter rad.
Aldrig har den fyllts med ett innehåll som har gjort mig så glad.
Mitt i skrivande stund, slår du igen den, reser dig och går.
Lämnar mig, förkrossad fäller jag min första tår.
Din oavslutade berättelse kommer alltid att finnas kvar.
Den kommer att vila där, i väntan på ett svar.
Att dina sidor som gjort mig så gott, kan göra mig så illa.
Önskar kunna riva ut dem och fortsätta vara blank och stilla.

Motvindens våldsamma grenar mot hans ansikte fäktar

Ärrar kropp som själ denna djävulens piska

Surrar blint till doften av hennes underbara nektar

Låtsas att han ej hör vad vinden hans öra viska

Whatever I'll see
Wherever I'll be
Whenever I'll go
There's nothing but snow

Like an empty mold
I'm getting cold
Down on my knees
Begging not to freeze

With your frozen grip
You sank my ship
With your casual frown
You watch me drown

I keep wonder why
With a tear in my eye
How could this end
How will I mend

Here comes the rain
I'm turning insane
Clean out of luck
I'm feeling stuck

Like a bad, bad dream
Want to wake up and scream
But I never do
This tale is true

Slowly starts to melt
Forgetting what we felt
Letting go of what's lost
At every last cost

Sun's shining down on me
I've been set free
Been quite some while
Letting out a smile

As the story unfurl
There's another girl
That brings this boy
Naught but love and joy

Either brief at noon
Or under midnight moon
You'll have some to say
That'll make my day

Whatever I'll see
Wherever I'll be
Whenever I'll go
My eyes will glow

Undrar vad hon gör just i denna stund,
ligger hon också sömnlös utan endaste blund?
Lyssnar till vindens lek i träden,
kryper extra långt in under pläden?
Värmt en kopp med nattchoklad,
tappat upp ett ångfyllt bad?
Kanske.. blickar hon mot samma stjärna som jag,
sluter ögonen och insomnar med behag.

Jag seglar ensam och förvirrad över ett öppet dunkelt hav,
jag förstod inte att det skulle vara så svårt förrän du väl gett dig av.
Vilsen drivs jag runt med en avtagande lust att ens försöka orienteras,
min dröm om frihet var förvrängd och nu kan jag inget annat än torteras.
I en sliten båt som på senare tid knappt gör annat än ta in vatten,
ligger jag och vrider och vänder mig utan att få en blund om natten.
Gång på gång får jag förklarat för mig att mitt ljus finns någonstans där borta i horisont och dimma,
efter mödosamt spanande och eviga vågor till mötes dyker där upp i min horisont denna glimma.

Hittar henne på regnbågens topp, där hon sitter och dinglar med benen.
Eller vid slutet av dagens lopp, då hon går för att tända norrskenen.

Tiden är inne att göra ditt val, dags att fatta ditt beslut.
Suttit fast för länge i detta kval, måste ge mig chans att andas ut.
När jag kämpar för mitt liv i kvicksanden, var kommer du att vara då?
Kommer du att räcka mig handen, eller bara vända dig om och gå?

Jag har äntligen stigit på tåget mot ljusare tider.
Ser tillbaka på mitt forna som stannar kvar och lider.
Mina sår från förr har börjat läka, men svider.
Svårt tilltycklad efter en för många strider.
Bemöts med ödmjukhet, ack sent omsider,
utan att hon min undergång smider.
Kyla sakta mot värme skrider.
Förlåter alla gångna individer.
Har funnit min blomma, som enbart lycka sprider.

Jag kunde se det i dina djupa blå, trots att du bara stod där alldeles tyst.
En blick fylld av åtrå, en begäran att få bli kysst.
Jag visste inte om jag borde, men jag kunde se dina läppars lystnad.
Jag är väldigt glad att jag torde, det bröt förevigt vår tystnad.

I ett möte där vi har lov att säga mer än bara hej
I en fantasi där vi kan göra allt, och det är okej
I en drömvärld där vi får leva som kille och tjej
I en utopisk saga, bara för dig, bara för mig

I en värld utan en bekymmrande morgondag
I en famn där jag finner mitt sanna behag
I ett stilla rum där jag hör blott ditt hjärtslag
I en tidlös rymd, bara du, bara jag